Kökshandtag

Vilka störda grejer minnen kan hänga fast i. I huset i Östhammar hade vi lite lantliga svarta handtyg typ dessa: 
 
När jag flyttade till Bomhus var dessa i köket och jag klarade inte av att se dem, tänkte på psychoexet direkt. Så jag bytte. När jag kikar på lägenheter nu så stänger jag ner när jag ser att lägenheten har de här. I övrigt så tänker jag inte på honom speciellt ofta, men något så simpelt som kökshandtag framkallar ångest. Det är ju stört. 
 
 

Hemma igen - ny energi

Det som händer när man kommer bort från vardagen är att efter några dagar kommer avslappningen, allt extra stresslull i huvet börjar skingras och det som egentligen betyder nåt syns tydligare. Jag hoppas den känslan består.

Det är mycket nu kring de som betyder mest för mig; mina djur. Linus med sin ryggskada och aggressivitet som ökar, Oliver med sin bakbenssjukdom som blivit värre och Vilmer med trasiga hovar och böld på ögat. Det är fortfarande stressande men jag kan bara ta en sak i taget och utgå därifrån. Linus har jag en ny tanke med för att hantera hans kvällströtthet som ger aggressiva beteenden, i Grekland anmälde jag oss till två rallylydnadstävingar för att ge pepp till att träna och då trötta ut honom mentalt lite mer. På tisdag ska vi träningstävla startklass i lydnad. Oliver ska jag rida idag, lite beroende på hur han känns så blir det troligen bokning av besök på Ultuna i morgon. Kanske en diskussion med vår veterinär i stallet igen. Vilmer ska kolla ögat på torsdag på Ultuna så då får jag förhoppningsvis svar på vad det är. Innan jag åkte till Grekland gick framhovarna sönder på flera ställen och efter några omskoningar var han öm i ena hoven och lite halt. Förhoppningsvis har det rätat ut sig nu och han kan ridas den här veckan fram till torsdag. 

Det är mina planer och jag hoppas jag bara håller mig till dem utan att röra till det och börja stressa. 

Igår var jag och shoppade lite bättre mat och kylskåpet är nu fullt med bra grönsaker. 3 kg gick jag upp i Grekland och vikt idag är 73,3 kg. Ingen fara med det, och det är inte ens största fokus. Men jag vill må bättre både mentalt och fysiskt. Jag vill bli gladare. Jag är känslosam åt många olika håll jämt, men nu gråter jag flera gånger varje dag och så ska det inte vara.

Det har varit mycket ett bra tag nu igen och jag stressar konstant, jag vill vara pigg på dagen och somna på kvällen. Nu vaknar jag jättetidigt och vid lunch tar det stopp och jag sitter på kontoret och sover. Det är bra att vara morgonpigg men inte om man bara sovit några få timmar. 

När jag lyssnade på Food Pharmacy var det som överraskade mig mest att seratonin inte bara bildas i hjärnan utan även i tarmen, hela ca 90% kommer från tarmen. Tänk om man då kan äta sig gladare. Hela boken var väldigt bra och intressant men just den biten var det som fick mig att reagera. Och bli ännu mer nyfiken på att testa detta. Hur det än är så vet jag att jag blir mer nedstämd och deppig av att äta skitmat, är piggare och mer fokuserad när jag kör paleo. Steget från paleo och hit är inte så långt, rent praktiskt så blir vissa livsmedel tillåtna (t.ex. potatis, bönor, linser) och vissa andra ska prioriteras bort (t.ex. kött). Jag kommer ha svårt att sluta äta kött/kyckling men det går ju verkligen att välja bättre råvaror och minska mängden. En köttfärssås kan bestå av bra mycket mer grönt än den gör nu, sallad går att äta till allt. En grön drink på kvällen för att boosta alla bra bakterier inför natten. Allt behöver inte ske på en gång, men att vid varje matintag leka näringsjägare känns som en taktik som kommer fungera. 


Att vara dedikerad

Läste precis om en bekant på Instagram vars förhållande tagit slut, jag vet att de haft problem tidigare och jag blir bara så förbannad! Om jag förstår rätt så har han varit otrogen, alltså kan man inte hålla sig till den man bor ihop med?! Den man säger sig älska och lever sitt liv med?!?

Har man flyttat ihop med nån så har man involverat den andre i sitt liv, man har flätat ihop sin vardag och därmed har man ett jävla större ansvar att bete sig respektfullt.
Att avsluta ett förhållande är skit på det känslomässiga planet, att känna att man inte längre är älskad och hitta sig själv igen. Sen kommer känslan av att bli bortvald och mindre värd om idioten varit otrogen dessutom. O det är den känslomässiga biten. Den praktiska med att vara tvungen att fortsätta bo ihop, packa och flytta är sjukt jobbig med. Att hålla ihop och inte kunna bryta ihop förrän det är klart, att behöva diskutera vems jävla byrå det egentligen är och vem som måste ta den fula lampan. Med en kukidiot. 
Flyttar man ihop lär man fan vara dedikerad det förhållande man ger sig in i. Känner man att det inte är rätt måste man vara mogen nog att avsluta det INNAN man sårar mer än nödvändigt. Alldeles för många stannar i kärlekslösa förhållanden av rädsla för att tvingas leva ensamma. Men fan så mycket hellre vara ensam än med nån som inte är helt dedikerad mig, eller så jävla mycket hellre ensam än lura någon annan att vi har en framtid. 

Med en hund är du för övrigt aldrig ensam. 


Food pharmacy

Paleo är gammalt och nu är det food pharmacy som gäller tack vare lite strandlyssning på Santorini 😉


Sjukt inspirerad till att äta grönare och mer näringsrikt. Gillar ordet näringsjägare som inte förbjuder nånting men beskriver jävligt bra vart fokus ligger. Antioxidanter, fibrer och schysst tarmflora; det känns som en utveckling av paleo för min del (även om jag vet att de två synsätten inte har nåt med varandra att göra). 

Försöker tänka på det redan medan jag är här på Santorini, att byta Cola zeron och stripsen mot vatten och sallad är ju inte speciellt svårt och det får vara steg 1. Steg 2 kommer när vi är hemma i Sverige igen; grönare mat och jag får äntligen en anledning att köpa den där gammelrosa mixern på City gross som jag gått och suktat efter. 



RSS 2.0