MissTaxi

Hästarna är ridna, hunden rastad och killen är ute och dricker öl. Total frid för mig, så jävla skönt! Sån jävla avslappning i hela kroppen och huvet nu, pizza i ugnen och vitt te i muggen. 

 

Alldeles för mycket stress den senaste tiden, helt sjukt vad det snurrat på utan stopp. Jag ska försöka komma ihåg att ta såna här stunder för mig själv och bara sitta ner och koppla ner hjärnan lite. Inte jobba och inte tänka häst. Nånstans så är jag ändå en egen person som varken är hästägare eller ekonom. Jag måste nog inse det själv också. Jag gillar färg, frihet och kreativitet. Inte beige, vitt och avskalat. Jag kanske är för gammal för rosa hår och piercings men jag kan ändå vara mig. O hur ska jag må bra i den jag är om jag aldrig är den? Aldrig erkänner mina svagheter för mig själv så jag kan känna in dem och kanske till och med jobba på dem? Istället går jag runt och intalar mig själv att allt är bra, att jag klarar allt. Att inget kan få mig ur balans. Den fasaden börjar spricka och även om det är skit att inse att jag är svag så tror jag det är bra, det är först nu det kan bli bättre.