Panik

Det går framåt med grannen. Det är kul. Men jag börjar få panik som vanligt. Nu är det alltså så illa att jag sitter på kontoret och skakar. Vi ska ses ikväll, åker hem i morgon bitti. Jag vill men samtidigt vill jag inte. Just nu vill jag mest bara lämna kontoret och åka hem till Gävle, skita i hela alltihop. Men då kommer jag ångra mig, sitta hemma i lägenheten och tokgråta för att jag förstört allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0