Dålig vecka ur LCHF-view

Två dagar på jobbet med besökare och kanelbullar, Solvalla igår med regn och blåst. Blev snabbmat och lite godis.
 
Det jag däremot är stolt över mig själv för är att jag hållit det till det som varit, inte ballat ur totalt med tänket "dagen är redan förstörd, nu kan jag äta vad som helst". Jäkla skön känsla, jag har liksom kontroll över mitt ätande vilket jag normalt sett aldrig har. Det är väl så här livet ska vara egentligen, man ska kunna unna sig nåt ibland utan att ha dåligt samvete för det.
 
Vikten ligger hyfsat stabilt, 66 kg. Helt okej liksom.
 
Veckan före den som varit ballade jag ur lite, dock på LCHF. Överåt och lyckades till och med hetsäta för första gången. Jag vet vad det beror på och då är det okej, stress och jag funkar inte ihop. Stress på jobbet hanterar jag grymt så länge det gäller jobb och inte chefer/kollegor. När det handlar om personliga relationer funkar det dock inte. Kollegor beter sig som idioter ibland och jag vet inte hur jag ska hantera det. Att dejta någon är väl alltid lite osäkert i början när man inte vet vad som händer och det är klart det blir en del känslostormar hit och dit som stressar.
 
I fredags när jag åkte från jobbet och bara ville smälla i mig chokladmuffins hade jag en sån känslostorm, allt kändes fel och jag ville bara fly in i hetsätning och inte få sluta tänka. Men jag gjorde det inte. Jag köpte inte ens en latte på vägen hem som jag räknar som halvokej att dricka, var in på Statoil i Uppsala men köpte inget alls. För det jag skrev då på vägen hem, "nothing taste as good as skinny feels", det är så jäkla sant! Senaste veckorna tar jag på mig vilka kläder som helst och jag känner mig snygg. Kjol, med linnet nedstoppat och uppsatt hår. Som jag annars hatar för att båda de gör att min rumpa och mina höfter ser gigantiska ut. Nu har jag landat i att de är större än normalt men det är snyggt. Att känna mig fri när det gäller klädval slår känslan av att äta när jag mår dåligt, och att få den insikten och verkligen känna det inifrån när jag mår piss, det är förjävla skönt!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0