Ledsen

Det är så mycket känslor nu som jag försöker fly från. Först av allt så är grannen bara granne igen sen i fredags, han gjorde mig verkligen besviken och jag är jäkligt arg på honom. Försöker att lugna mig och inte grotta ner mig i det, han är en idiot och så är det. Bara att gå vidare och inte tänka på det.

Men Emil, min lilla Emil. Den saknaden går inte att slå bort, det är så otroligt tomt. Jag vet att det var rätt beslut, jag VET det. O jag mådde så dåligt innan med alla tankar hit och dit och ville få det gjort. Men ändå, hade jag vetat hur smärtsamt det skulle kännas utan honom hade jag nog väntat till slutet på semestern. Tagit vara på sista dagarna bättre. Jag saknar honom så sjukt mycket. Exakt två dygn sen nu som vi satt på golvet och mös för sista gången. Klappade hans stora öron och drog fingrarna genom hans päls. Skulle klippt en liten hårtest från hans svans som minne innan vi åkte till veterinären men det vägrade han helt så det blev inget. 

Var med Lotta på marknad igår och fick en bild av henne på Emil från när hon träffade honom första gången. Så jäkla liten, så jäkla söt.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0