Tomt

Så känns det nu. Jag vill sova med nån, jag vill ha någon som jag kan vara mig själv med, ligga i hans famn och bara vara. Vill känna hjärtat rusa iväg, känna glädje över att träffa honom. Längtan. Saknad. Känna mig speciell och älskad. Trygg. Jag vill komma i första hand för nån, låta honom komma innanför mina murar.

Det känns bara så sjukt långt bort. Att jobba borta i veckorna är bra för mig, det får mig att inse saker. All ensamtid gör att jag måste tänka, jag kan inte sysselsätta mig varenda minut här nere som jag gör hemma. Men det är in i helvete jobbigt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0