Ibland hatar jag att ha rätt...
Två personer som kommit mig nära på sistone, båda har svikit mig fast på olika sätt. O jag visste det. Jag gråter inte. Jag är inte arg eller ledsen men jag hoppades att jag skulle ha fel. Ville att de skulle överraska mig och vara nåt mer.
Den ene har inte ens hört av sig den här helgen o jag bara väntade på att den dagen skulle komma. Jag vet precis hur han tänker och jag hoppas han sköter sig iaf.
Den andre vill komma mig nära men backar så fort saker blir jobbigt och känsligt. Man kan inte bara ta det goda med mig, man måste faktiskt finnas där när jag mår dåligt också. Han ryker i morgon.
Kommentarer
Trackback
