Ensam

Känns som att en del av mitt liv håller på att glida mig ur händerna. Jag är medveten om det men vet ändå inte hur jag ska förhindra det. Vet inte om jag ska gå in för att visa att jag finns eller bara låta det vara och hoppas på att saknaden blir för stor. Vill inte vara efterhängsen och jobbig när det känns som att mitt sällskap inte är uppskattat.
Fan, det här gör mig skitledsen och orolig. Vad gör jag om det här bara skiter sig?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0