Ovetande?

Tänk om han visste hur stor del av min dag som går åt till att tänka på honom. Om han visste hur mycket han betyder för mig. Hur mycket jag älskar honom. Vad han tror är inte ens i närheten av sanningen.

Har jag känt så här starkt och övertygat nån gång för nån? Nope, inte ens i närheten. Det är sjukt underbart men också jävligt skrämmande och jag är nog lite dålig på att hantera det.

Nu kommer han nog hem typ när som helst. Inte setts sen förra fredagen. Shit, börjar nästan bli lite nervös...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0