Johan <3

Är det ens möjligt att sakna nån så här mycket? Han finns i mitt huvud precis hela tiden och jag längtar till i natt när vi får sova ihop. Senaste tiden har vi antingen jobbat olika pass och inte kunnat ses eller så har vi jobbat i olika städer. Som denna vecka, han är i Sandviken och jag i Gävle. O nästa vecka, han kör 5:30-15 och jag 14-24. Suck. Men samtidigt så gör väl det att man inte tröttnar, just nu går jag bara runt och är kär =)  Tänker på alla "större" saker vi ska göra ihop, och alla mindre som att bara hålla hand eller ligga bredvid honom i soffan och se på TV. Sitter bara och ler nu, rätt häftig känsla ändå =)  Att se när han skrattar och är glad gör mig alldeles varm i magen =)

Fan, vill träffas nu, NU på en gång :D


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0