MissTaxi

Tolka min frånvaro härifrån som att jag helt enkelt mår bra och inte har så mycket att klaga på och gnälla över ;)

Fick faktiskt en liten aha-upplevelse förr veckan, jag är nöjd med mitt liv! Helt perfekt kommer aldrig nånting vara och jag är alldeles för duktig på att fokusera på de små negativa sakerna än se de stora positiva som egentligen är de som spelar roll.

Jag har en underbar familj som bryr sig, vet att jag alltid kan åka hem om jag mår dåligt och behöver stöd. Min pojkvän är helt fantastisk, aldrig träffat nån som jag kan slappna av så här med och bara vara jag. Och som jag dessutom har så jäkla kul med, vi träffas jämt och ändå kan jag inte låta bli att tänka på honom de få stunder vi inte är med varann. Jag har ett jobb, fast anställning där jag trivs. På fritiden har mitt lyckopiller Oliver, svårt att beskriva hur viktig han är för mig. Han ger mig energi både mentalt och fysiskt. Och trots att jag är 28 år bor jag i en liten lägenhet på 29 kvm som jag älskar.
Så slutsats, skulle inte vilja att mitt liv såg ut på nåt annat sätt än det gör idag.