Stugan + hästen + katten ;)

Nu ska jag skriva helt öppet om det erbjudande jag fått, har ju hintat så mycket innan så de flesta vet nog exakt vad det handlar om ändå. Skulle iaf behöva stapla upp och gå igenom vad jag känner inför allt, finns massa positivt men också negativt.

Det är iaf en liten stuga i Högbo på ca 27 kvm, en söt liten timmertuga. På gården finns ett stall med fyra boxar varav två används som förråd i princip till massa stallgrejer, kommer nog behöva få in all torv i en av dem också. I stora huset bor en familj som ska flytta till Singapore (undrar om det verkligen stavas så?) i två år och de vill hyra ut stugan för att någon ska hålla lite ordning på gården, skotta och klippa gräs när de är borta. Även för att det ska synas att det bor nån där så det inte blir inbrott.

Jag har sen jag skaffade Oliver velat ha ett hus med stall så jag kan göra som jag vill med Oliver, sköta honom och stallet på mitt sätt. Anpassa stallrutiner med fodringar och utsläpp/insläpp så det blir så smidigt och bra för hästarna som möjligt. Men tänk också att kunna sitta på morgonen med kaffekoppen i handen och titta ut genom fönstret och se hästarna i hagen utanför. Se deras beteenden mot varandra, bara att kunna sitta och titta på dem och må bra. Det skulle jag kunna göra här, hagarna ligger precis bakom stugan. Mot väggen på baksidan stod det även en bänk, i bästa solläge. Sitta uppkrupen där med en bra bok, lite te och samtidigt observera hästarna. Så det här är verkligen en dröm som går i uppfyllelse! Ägarna till huset har dessutom en häst som jag provred igår, en riktig häst och ingen liten söt My little pony som Oliver är ;)  Intressant att rida och jag tror jag skulle gilla henne. Pigg och sprallig och kanske inte så lättjobbad men väldigt snäll och kelig. Jag var inte rädd när jag red henne trots att hon sprang på rätt bra och var mycket större än jag är van vid. Eftersom Oliver är halt har jag funderat rätt länge nu på vad jag ska göra med honom. Tror att han kan må rätt bra om han får gå som sällskap åt en häst, i många fall är det lättare med en lite större häst än en shettis som sällskap. De rymmer inte lika lätt och fång är inte lika stor risk. Men eftersom jag gärna vill ha den där gården en dag och Oliver verkligen är mitt livs kärlek när det gäller hästar så skulle jag inte kunna sälja honom. Avlivning är definitivt inte ett alternativ så länge han är så glad och pigg som han är trots hälta. Han studsar och gör småsprång på promenader för att han blir frustrerad över att han inte får springa ;)  Samtidigt som jag så gärna vill ha honom kvar så vill jag faktiskt rida. Det var därför jag köpte häst och med tanke på hur mycket pengar och tid jag lägger ner varje månad, så vill jag mer än gå koppelpromenader. Tanken har därför funnits att låna ut Oliver som sällskap nånstans tills jag en dag får en gård. Köpa eller ta en häst på foder som jag kan rida. De här problemen blir liksom lösta nu, jag kan ha Oliver kvar och han får gå som sällskap till den andra hästen. OM han nu inte blir bra och jag kan rida honom. Skulle i såfall förmodligen ha tid att ha två hästar om jag hade dem hemma. Det kommer absolut att ta en massa tid, väldigt mycket men det går ju också att ta med Oliver som handhäst när jag rider den andra så han får komma ut och röra på sig ändå. Med bra hagar och mycket utevistelse och dessutom hitta lite olika lösningar för att få dem att röra på sig mer i hagen under vintern hoppas jag på att kunna hålla honom hyfsat fräsch. O just ja, jag får en stallkatt på köpet i det här också ;)

Så till nackdelarna, herregud, finns det ens nån? Nu har jag ju gått igenom allt positivt och jag vill, vill, vill :D 

Nä, största problemet är Nicco. Var ska jag göra av honom? Han kan absolut hänga med på vissa ridturer men långt ifrån alla. Han kan inte vara ensam några längre stunder som det innebär när jag rider ut, han kan sbsolut inte vara ensam när jag jobbar. Så även om jag skulle jobba i Gävle och lämna honom hos mamma o pappa så kommer problemet tillbaka när jag kommer hem, han kan ju inte bo ho dem dygnet runt. Hitta en ny ägare till en 10-årig hund som är sjuk hela tiden, finns ingen som skulle vilja och jag skulle aldrig kunna sälja honom, inte en chans. Lämna på hunddagis är inte heller ett alternativ, skulle aldrig fungera eknomiskt. O just det, eknomiska delen. Vet inte hur jag ska få det att fungera, själva boendet kommer bli dyrare och jag ska dessutom stå för kostnaderna på en till häst. Men jag tror att jag skulle klara det, faktiskt. Jag kan leva lite snålare än jag gör idag, tror jag. Oliver har kostat väldigt mycket hittills men då har jag köpt en jäkla massa grejer till honom också, nu har han ju allt i princip. Den andra hästen borde ju också ha allt den behöver med täcken och sånt. Problem nr 3: jag kommer bli så otroligt låst. Ta hand om allt själv, måste vara där både morgon och kväll för ut- och insläpp. En lösning på det skulle ju kunna vara att ha en medryttare och det skulle kanske inte vara helt fel. Eller hyra ut en av boxarna men vet inte riktigt om jag får plats med alla grejer då. O så får jag ju inte göra saker på mitt sätt. Sen är det ju såklart ett rätt stort ansvar att ta hand om allt det här själv. Jag som inte ens behöver skotta min trapp som det är nu, Samhall kommer och gör det innan jag vaknat på morgonen. O klippa gräs? Shit. MEN, jag är ju också rätt intressarad blommor och göra fina rabatter. Odla grönsaker. Jag skulle kunna göra det här.
Annan nackdel, jag kanske måste skriva på kontrakt att bo där i två år. De är ju rätt många mil bort och det skulle såklart bli problem om jag flyttade och de måste hem och ordna med någon ny.

Aja, så här ser det ut. Det är en otroligt stor möjlighet och chans jag fått att förändra mitt liv, och tro mig, det behövs. Jag är missnöjd med stora delar nu och det här är min dröm, jag kan förverkliga den nu.

O i allt det här så tänker jag på Björn, har annars liksom stängt av tankarna på honom. Men det här var också våran dröm, dricka kaffe i solen och titta på hästarna. Bara sitta och prata en massa. Så ja, för första gången på vad som känns som evigheter, gråter jag faktiskt över att det tog slut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0