Hältutredningen igår

Oliver har spatt (brosk i hasens glidleder pga. inflammation) sen förut, det fick vi ju konstaterat i januari. Sen har hans hovar krånglat sen dess ungefär, temperaturen har ju hoppat mellan plus och minus och hagen har både varit kladdig, snorhal och vass när det frusit på sen igen. Det har ju påverkat hans hovar, han släppte sula i bak och nu det senaste är ju att han får som en djup skåra längs lamellranden i tån, såpass att jag kan stoppa in hovkratsen och trycka upp sulan underifrån. Han har varit öm i hovarna när vi varit ute och snubblat en del. Fång har jag funderat lite på, läste om belastningsfång som hästar kan få just när vädret är så här och de går barfota. De ömmar när det blir taggigt och fryser på. Hovslagar-Johnny tyckte inte att han behövde skor om jag inte ville, han tryckte honom med visitertången och hittade inget som ömmade då. Han tog även bort rejält med sula och hovvägg så jag kan hålla rent i tån. Han hittade inga fel i hovarna iaf. När jag kom till kliniken och gått med Oliver längs gången mumlade veterinären Nino om att han eventuellt hade kunnat haft en liten fångkänning, han satte ner trakterna på det sättet. Vi pratade då om jag gjort några foderbyten, han kunde även se en foderrand på hovarna vilket indikerar på att jag skulle ha gjort ett byta rätt nyligen. Jag kunde inte komma på nåt då men sen när jag kom hem slog det mig, jag började ju ge en massa grankvistar för nån månad sen när jag tyckte att han blev tjock. Drog ner lite på kvällsmaten och gav gran istället för att han skulle ha nåt att pyssla med, det kan ju ha varit det som syntes men jag tror inte det skulle utlösa fång. O det där med belastningsfång kom jag inte att tänka på heller när jag stod där på kliniken, men omöjligt är det ju inte. Efter att vi gått en del till så trodde iaf Nino inte att det var det riktigt, men det sitter kvar i mitt huvud och jag kommer vara lite försiktig nu med bete och framtida andra foderbyten.
När det gäller spatten så var det en försämring i vänstra hasen nu. Största tecknet på att det blivit värre är att han går och nickar och slår med huvudet i nedförsbackar vilket jag trott berott på hovarna eller nåt annat fel i frambenen. Troligen är det ändå en kompensationsrörelse för att hasen blivit sämre. Igår sprutades den med kortison och nu blir det hagvila en vecka och därefter 20-30 minuters promenader tills återbesök om tre veckor. Fick bara lite luddiga svar på varför han blivit sämre men det kan vara att han ökat i vikt, att han stått still mer iom. att hagen varit isig, att han varit ute och rört på sig mindre när hovarna varit dåliga, att han stått och spänt sig när han varit hovöm.
Vi får väl se hur det blir, helt klart är iaf att han kommer skos till nästa vinter så han kan röra på sig bättre! Jag tycker att han gått bra utan skor tills det blev plus och sen frös på, men innan det blev det ju packad snö under hovarna och han gick konstigt. Så nä, skor med brodd och snösulor oavsett om han kommer ridas eller bara gå som sällskap. Blir eventuellt skor redan till sommaren OM han kommer gå att ridas då. Det beror iofs lite på hur underlaget ser ut uppe i Högbo om jag flyttar dit. Men blir jag kvar där jag är nu så skor jag honom, det är för mycket asfalt åt alla håll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0