Framsteg

Som det känns precis just nu i detta ögonblick så har jag förlåtit honom. Tror jag. Alltså som min pojkvän. Fast vi är fortfarande inte tillsammans, det lär dröja ett tag iaf innan jag kan ta ett sånt beslut. Blir vi tillsammans igen vill jag vara helt hundra på att det som hänt inte kommer störa mig, att jag inte kommer älta och må dåligt över det. Det han ljög om är inte så jättefarligt egentligen, bara själva grejen att han inte sa nåt liksom.

Men jag har inge bråttom, behöver inte stressa fram ett beslut. Så får se hur det blir o hur det känns helt enkelt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0