Varför blir det aldrig som jag vill =/
Jag har levt så himla många år med massa mentala begränsningar, inte vågat o inte kunnat göra allt jag vill. Inte ens velat eftersom jag vetat att det vore omöjligt. NU kan jag göra allt, precis vad jag vill, finns inget som stoppar mig, eller? Jag vill vara impulsiv, kunna göra exakt det jag känner för, oavsett vad det handlar om. Vill jag ha sex med nån så gör jag det, oavsett vad folk tycker. Gäller även andra saker. Men jag vill inte såra folk. Det har jag gjort nu, har även förstört för mig själv.
Jag är dessutom otroligt, otroligt besviken på en så kallad kompis. Grymt besviken!
Plan för framtiden:
* Sluta umgås med personer som får mig att må dåligt. Väntar man lite till kommer det alltid en ny spårvagn!
* Vara nyktrare när jag går ut så slipper jag hamna i jobbiga situationer och fel säng.
* Har två lediga helger kvar före operationen, då ska jag slappna av och ha kul, tänker faktiskt inte bry mig.
* Efter operation blir det sjukskrivning ett tag, DÅ ska jag tänka och fundera över vad jag vill med livet.
Den här veckan har jag fått mycket att tänka på, speciellt nu under helgen. Jag vet att jag sårar andra när jag går på som jag gör, men hur sårad har inte jag blivit den här veckan? Är det rätt av mig att då ge igen och bete mig lika illa? Vet jag att det inte är så klart. Vet också att hn mår dåligt och att jag borde stötta och hjälpa istället. Vet samtidigt att jag inte kan få en annan människa att må bra om den inte inser själv vad som är fel (tack Johnny för den insikten!). O varför ska jag låta denna människa få mig att må dåligt för att hn mår kasst? Jävligt svårt de där och skulle kunna gå på all evighet med psykologisnack. Vad slutsatsen blir vet jag inte. Måste fundera lite till på det, tror inte det kommer sluta bra iaf.
Jag är dessutom otroligt, otroligt besviken på en så kallad kompis. Grymt besviken!
Plan för framtiden:
* Sluta umgås med personer som får mig att må dåligt. Väntar man lite till kommer det alltid en ny spårvagn!
* Vara nyktrare när jag går ut så slipper jag hamna i jobbiga situationer och fel säng.
* Har två lediga helger kvar före operationen, då ska jag slappna av och ha kul, tänker faktiskt inte bry mig.
* Efter operation blir det sjukskrivning ett tag, DÅ ska jag tänka och fundera över vad jag vill med livet.
Den här veckan har jag fått mycket att tänka på, speciellt nu under helgen. Jag vet att jag sårar andra när jag går på som jag gör, men hur sårad har inte jag blivit den här veckan? Är det rätt av mig att då ge igen och bete mig lika illa? Vet jag att det inte är så klart. Vet också att hn mår dåligt och att jag borde stötta och hjälpa istället. Vet samtidigt att jag inte kan få en annan människa att må bra om den inte inser själv vad som är fel (tack Johnny för den insikten!). O varför ska jag låta denna människa få mig att må dåligt för att hn mår kasst? Jävligt svårt de där och skulle kunna gå på all evighet med psykologisnack. Vad slutsatsen blir vet jag inte. Måste fundera lite till på det, tror inte det kommer sluta bra iaf.
Kommentarer
Trackback
