Breakthrough
Känns som att jag bråkar med folk varje dag, idag var det Annas tur. Jag är en grinig surfitta. Eller alldeles hormonstinn kanske. E sjukt hur man fungerar men jag tycker om Anna mycket mer nu, inte för att jag inte tyckte om henne innan men känns som om vår vänskap tog ett steg framåt idag. Ohh jävlar vad djup o klyschig jag blev nu =P Är så det känns iaf!
Nu tänker jag bli ännu djupare o flummigare. Om nån kommer ihåg vad jag skrev förut om att jag vågar ta konflikter nu för tiden och känner mycket mer; så lugn och öppen i sinnet som jag är nu har jag inte varit på evigheter. Jag kan inte förklara riktigt heller, jag e bara helt klar i huvet. Förstår vad jag tänker o vad jag känner, fy fan va härligt de känns =) O jag sitter med tårar i ögonen hela tiden, riktigt sjuk känsla!
Jag inser också vilka i mitt liv som är viktiga för mig, finns ingen kille (Micke, Marcus o Fred, ni räknas inte som killar i det här fallet!) som betyder nåt i jämförelse med hur mycket mina vänner betyder för mig. Lotta och Anna speciellt, ni två har verkligen stöttat mig genom allt som hänt den här hösten! Tack för att jag fått prata av mig, om o om o om igen =)
Nu tänker jag bli ännu djupare o flummigare. Om nån kommer ihåg vad jag skrev förut om att jag vågar ta konflikter nu för tiden och känner mycket mer; så lugn och öppen i sinnet som jag är nu har jag inte varit på evigheter. Jag kan inte förklara riktigt heller, jag e bara helt klar i huvet. Förstår vad jag tänker o vad jag känner, fy fan va härligt de känns =) O jag sitter med tårar i ögonen hela tiden, riktigt sjuk känsla!
Jag inser också vilka i mitt liv som är viktiga för mig, finns ingen kille (Micke, Marcus o Fred, ni räknas inte som killar i det här fallet!) som betyder nåt i jämförelse med hur mycket mina vänner betyder för mig. Lotta och Anna speciellt, ni två har verkligen stöttat mig genom allt som hänt den här hösten! Tack för att jag fått prata av mig, om o om o om igen =)
Kommentarer
Trackback
