MissTaxi

Vikten är skit men jag mår bra :)  Har varit med Mr Right hela helgen och på söndagseftermiddagen blev det kanske lite för mycket, tog därför gårdagen för mig själv. Lagade mat, surfade och bara slappade. Kom i säng före 22 och idag är det bara bra känsla i hela kroppen :)

 

Delvis blå himmel idag och jag ska försöka komma ut medans det fortfarande är ljust, lunchrast nere vid vattnet kanske och sitta i solen. Ta ett lydnadspass nere på gräsplanen vid stranden, Linus går så jäkla bra nu. Fritt följ funkar grymt bra, har börjat med svängar och sättande när jag stannar. Blir korta pass på 5-15 minuter när vi är ute och går, nya framsteg varje dag. Måste börja kika på momenten i lydnadstvåan för att få lite variation. Dessutom har dte kommit ett nytt moment i ettan sen jag tävlade sist, apport! Den kan vi också börja med. Och läggande och ställande under gång, men det avvaktar jag lite med. Han är just nu lite för snabb med att lägga sig så fort vi inte gör nåt, han vill bara göra rätt liksom.

 

Roligast i helgen är nog att min absolut bästa kompis har fått barn, en liten Alva :)  Hon hade en jättejobbig förlossning och jag bara längtar efter att få prata med henne och höra allt!

 

 

Det här har varit en dålig vecka och jag funderar mycket på hur jag ska göra för att vända det. Förra helgen var många gäspningar och lock för öronen, har även börjat vingla igen. Så första steget är att öka tillskotten. Ska även byta ut D-vitaminerna till annat märke.

 

Jag är stressad igen vilket gör att jag hetsäter. Sötsugen som fan hela tiden och jag mår ju verkligen inte bra när jag äter dåligt. Eftersom jag är GBP-opererad får jag dumping när jag äter socker och jag mår fysiskt rätt skit. När dumpingen gått över har jag noll ork i kroppen och då är jag ännu mer sugen på socker (=snabb energi).

 

Jag har även druckit väldigt mycket Cola zero en tid nu, och Celsius. Sötningsmedel är ju inte heller det bästa. O när jag hetsäter är det grädde och kvarg typ, bär går också i. Jag tror inte laktos är bra för nån även om det påverkar vissa väldigt lite. Jag vet att det påverkar mig en del, blir liksom däst av det.

 

Så jag tror jag nu är tillbaka till att äta mer åt paleo-hållet och få bort konstgjorda ämnen, laktos och gluten. Inte hälla grädde eller mjölk i kaffet eller ta en kvarg till mellanmål. Men inte heller krångla till det för mycket, små mängder i mat får vara okej liksom. 

 

Började även läsa detta http://martinajohansson.se/dag-3-av-5-min-langfasta/  om långtidsfasta och blev jäkligt sugen på att prova. På lördag blir det lite släktkalas så det är ingen bra tidpunkt att starta, men kanske börja på söndag och köra två dagar åtminstone. Helst tre. Söndag har jag en del att göra hemma och åker till Norrtälje på eftermiddagen så det är bra, måndag är lång jobbdag med hundträning på kvällen vilket också är bra. Tisdag kanske man kan äta middag på kvällen, har jag då inte ätit sen middag på lördgen blir det tre dygn. Får se om jag orkar ge mig på den biten. 

Jag åt godis i lördags och igår, började med att jag tyckte jag kunde unna mig en lussebulle. Sen sket det sig med godis båda dagarna. Så nu är det måndag, dag 1. Hade kunnat vara dag 14 ;)

 

Luciahelgen ska jag och Mr Right baka julgodis och mysa. Så fram tills dess tänker jag vara duktig och satsa på att må bra. Kan ju lägga till att efter att ha ätit så här mycket socker igår så mår jag inte bra. Som en jävla sockerbaksmälla med ångest och bara tungt mående rent fysiskt i kroppen. Bra läxa men en läxa jag borde lärt mig för länge sen...

Jag är trött och alldels för mätt, sur och irriterad. O blir så jävla irriterad när folk inte lyssnar. O på folk som överdriver och försöker få saker att vara nåt det inte är. O idioter som pratar skit om andra bakom deras rygg och som försöker trycka ner andra för att må bättre själv.

 

Mina grejer - mina regler. Precis NU vill jag förändra mitt liv helt. Bo och jobba hemma och få kontroll igen. Vara singel resten av livet, köpa ett litet hus till mig och grabbarna. Bara vara ifred från idioter!

Det är inte så mycket bilder i min blogg nu, min mobil är på lagning för fjärde gången nu. Eller rättare sagt den första var på lagning tre ggr tills de gav upp och erbjöd mig en ny, så la till lite pengar och bytte upp mig till Sony Z5. Vilket resulterade i att folk inte hör vad jag säger och det bara ekar i mobilen. Så nu är den på lagning och jag har nån gammal jäkla xperia som lånetelefon, hänger sig hela tiden gör den och jag bara lääängtar tills jag får tillbaka min. Insåg precis hur mycket jag saknar att ta bilder och fota natur och jobbet och Linus och selfies. Jävla skittelefon! Funderar på att väcka liv i min gamla Z1 som jag hittade hemma, tror dock inte att den kommer fungera.

 

Nu ska jag nätshoppa lite, som plåster på såren ;)

Gråter lite, funderar en hel del. Läser genom inläggen från somras och våras, hur jag mådde och hur jag hanterade livet. Niko t.ex. Hur rätt han var men samtidigt så jäkla fel. Och hur rätt allting känns nu. Även om jag bara vill fly den här gången också så behöver jag inte tvinga mig lika mycket till att stanna som jag gjorde i våras. Skiter det här sig får jag fasiken ta att vara ledsen ett tag, men jag måste våga för annars kommer jag ju aldrig få det jag vill.

 

En annan sak jag insåg av att läsa tidigare inlägg är att jag måste ta tag i mitt ätande igen. Jag måste äta bra mat som får mig att må bra fysiskt och psykiskt, det är liksom steg 1. Inga jävla kolhydrater och ingen skitmat. Inga proteinbars eller massa sötningsmedel. Bara protein, fett och grönsaker. Komma ihåg alla tillskott VARJE dag och inte bara ibland, jäklar vad jag fuskar nu när jag mår bättre fast jag vet att jag måste fortsätta ta dem för att inte bli dålig igen.

 

Så idag är dag 1, jag hoppas att jag om en vecka kan skriva dag 8. Att jag inte ätit fel och börjat på dag 1 igen. Att inte planera är att planera att misslyckas. Så matplanering måste göras varje dag, alltid ha mat redo som jag äter. Äta bra mat innan jag blir sugen. Ska göra iordning frukost nu, ägg och bacon, sen åka och hämta Linus och åka till stallet. Lägga fram lite kyckling så jag kan göra iordning när jag kommer hem och får låda till i morgon.

 

Hey, ho. Lets go!

Hörde den meningen i en ljudbok jag lyssnade på i morse. Den sammanfattade rätt bra hur jag tänker nu. Ska jag lita på min magkänsla så skulle jag stuckit för länge sen. Man ska lita på magkänslan men min är väldigt försiktig och feg, jag har för dåliga erfarenheter för att den ska fungera till 100%. Samtidigt så vill jag det här så gärna att jag kanske väljer att inte lyssna. För hoppas den har fel, hoppas allt är som det verkar och det inte finns några spel eller lögner.

 

Det var länge sen jag kände mig så här avslappnad med nån. Jag tror helt klart att olika personer plockar fram olika sidor hos en själv. Hörde i en TV-serie en gång att man ska vara med den som får en att bli en bättre person. Hittills är han precis den. Jag är lugnare med honom, försöker inte hävda mig eller vara kaxig. Jag är den jag vill vara.

 

 

Jag vet inte om jag träffat den perfekta eller om det bara är en illusion och han är för bra för att vara sann. Han tänker som mig, vi har liknande värderingar och uppskattar samma saker. Han är smart och rolig, socialt intelligent och trygg som person. Han ar upplevt saker, han har LEVT med den erfarenhet och insikter som det ger.

 

Eller så är han bara en bluff rakt igenom.

Näsan rinner inte men är liksom förkyld i hela kroppen, varken huvet eller musklerna gör som jag vill. Det trycker innanför öronen och gör ont. Hungrig som fasiken är jag också men vet inte vad jag vill äta. Grädde till kaffet, men sen då? Måste åka o handla, måste också tömma bilen så jag kan byta bil idag. Min nya har kommit, nånting positivt idag åtminstone :)

I söndags när jag kom till mitt vanliga lilla söta hus var det total fluginvasion, försökte sova men gav upp efter ett par timmar. Groggy flugor som landade i håret och trasslade in sig var inte kul, inte alls. Till slut låg jag bara och hade panik. Från i måndags har jag då bott i detta hus, jättemysigt i dagsljus men kändes som ett riktigt spökhus när det blev mörkt. På övervåningen är det fem sovrum så det är större än det ser ut att vara. Den här veckan har Anticimex varit i mitt hus och jag hoppas jag kan flytta in där igen nästa vecka.

 

 

 

Jag tror det hänger ihop så här. Saker äntligen slutat skita sig och livet går framåt utan bakslag hela tiden. Senaste var väl när Oliver nästan blev utkastad ur stallet i somras, men sen dess har det varit lugnt och jag fått tid att bara vara. Inga nya stresspåslag över saker som går helt åt helsike och inga trakasserande kollegor. Jag har fått bara vara i nån månad nu och skygglapparna börjar släppa. Jag tar in mer känslor och jag börjar se saker runt mig på ett annat sätt. Det jag reagerat mest på är att jag börjar se människor igen och faktiskt tar in vad folk säger, jag förstår vad dom säger och jag förstår hur de känner angående det de säger. Väldigt svårt att förklara... Uppskattar folk på ett helt annat sätt och är väldigt tacksam till de som funnits här för mig när jag varit rätt otrevlig och otillgänglig. Det finns vissa som trots upprepade dissar och kyla från mig ändå stått kvar med öppna armar, jäkla underbara människor liksom.

 

<3 <3 <3

Jag tänkte dock göra nån LCHF-variant av bullar. Eller nåt med äpplen och kanel i. Bara så enkelt som en mugcake kanske. Det där med vikt går verkligen inte bra just nu. Sitter och försöker komma på när jag senast var på en bra vikt, om det är trögt nu pga. alla tillskott jag tar. I våras vet jag ju att jag mådde bra viktmässigt, i juni började jag med alla tabletter och sen dess har det nog inte varit nån bra vikt. Känner mig inte stressad över det men snarast lite frustrerad tror jag. Vill kunna ha mina vanliga jeans igen utan att fläsket korvar över. 69 kg idag, på 65-66 mår jag bra. Tre ynka kilon ska väl inte vara så jäkla svårt?

 

Varje helgmorgons beslutsångest, tror jag behöver träna mig i att bestämma mig.

 

 

 

Fick ett meddelande i morse att jag borde lyssna på denna låt av Lenny Kravitz.

 

"Again"

Kom på det igår, det ordet definierar jäkligt bra hur jag känner nu. Jobb/karriär, awesome! Men resten, nja...

 

Vill jag bo där jag bor? Nja. Orkar jag flytta? Nja.

 

Vill jag vara singel? Nja. Vill jag vara i ett förhållande? Nja.

 

Hästen. Klart jag vill behålla honom, men det tar emot varje gång jag åker till stallet. Har varit för mycket tjafs och krångel för länge för att jag ska kunna åka dit och bara vara, få energi istället för tvärtom som det är nu. Ska dit i helgen och fixa ordning lite saker så jag kan släppa en bit åtminstone. Har funderat på att flytta honom men jag hoppas och tror att det snart ska vara löst där han står nu. En flytt skulle nog inte göra nånting bättre heller. Själva Oliver älskar jag dock och jag får ett litet lyckorus när jag kommer hem på helgerna och ser honom.

 

 

Började dagen med fettkaffe och morgonfodring i stallet, tog en sväng med bilen och slappnade av efteråt. Nu har jag varit hemma en stund och faktiskt bakat LCHF-frallor. Har inte ätit bröd på runt en månad, nästan så ja glömt bort hur det smakar. Var beredd på att dessa skulle vara en jäkligt blek kopia men sjukt goda!!! Liksom för goda. Detta får jag inte göra oftare än söndagar! O jag måste göra halva receptet nästa gång. Sju frallor och nu är det bara två kvar :P 

 

Nu blir det powernap och sen stallhäng igen, ta en barbackatur med sagoponnyn :)

 

 

Recept: www.lchfgourmet.se/baka-med-lchf/lchf-brod/lchf-ostfralla/

Idag har jag känt mig inspirerad och nöjd med mig själv, glad och initiativrik. Så nu är det faktiskt på väg åt rätt håll, jag är piggare :)

 

Jobbat en hel dag, 8 timmar. Klarade både av att koncentrera mig och fokusera, och att vara problemlösande. Tog en sväng ute på projektet och kollade in piren, var gäspig och trött efteråt men återhämtade mig inom en kvart. Tidigare har ett besök ute på siten betytt halvt medvetslös i några timmar efteråt.

 

Efter jobbet blev det valpkurs med lillskrutten i två timmar, jag var till och med social där.

 

Så jag är skitglad, det går fanemej framåt! :)

Funderade en hel del igår på hur jag uppfattar saker och hur andra gör det. Hur andra uppfattar mig snarare. Jag tar för givet att folk ska förstår hur jag tänker även fast jag gör och säger i princip tvärtom, att alla ändå ska förstå att det inte är så jag menar. Men det är ju klart ingen normal människa gör. Han som är som mig förstår. Vi är lika speedade i huvet båda två och ligger på samma nivå.

 

Där kommer nästa insikt, är jag speedad i huvet för att jag hela tiden fyller på med nya saker att göra vilket ger mer tankar åt olika håll? Ska jag tvinga mig själv att ta det lugnt och se om huvet lugnar ned sig?

 

Jag gillar när saker skiter sig, kanske inte just i stunden men efteråt. För att jag får nåt att jobba med. Ofta är man missnöjd med något hos sig själv och det ligger och gnager lite halvt i det undermedvetna. Sen händer nåt som får en att vakna till och INSE (tack superbesserwissern!).

 

Eftersom jag är målinriktad som fan när det gäller vissa saker så kan jag ju inte fundera utan att göra nåt åt det. So here it goes:

• Jag ska vara tydligare och inte anta saker
• Jag ska sluta dejta
• Jag ska sluta tycka synd om mig själv
• Jag ska ta mig i kragen och ta jobbet på allvar igen
• Jag ska ge hunden mat så jag kan rasta honom så jag kan åka till labbet och lämna bajsprover

Faktiskt, det tände till i några sekunder i morse på vägen till kontoret. Även nu känner jag mig stark, skärpt och faktiskt glad. Det var verkligen ett tag sen sist, ett tag sen jag hade den här positiva, skärpta "tankar i 190"-känslan :)  Det kommer garanterat dippa ner om en stund, det gör det ju till och med när jag mår bra. Men bara att jag känner det tillfälligt känns som ett jäkla steg i rätt riktning!

 

Bestämde mig igår också för att börja jobba heltid snart igen, kanske redan på måndag. Det här funkar inte ekonomiskt och det funkar inte ur jobbsynpunkt. Blodvärdet jag tog i måndags visade dessutom 132, jämfört med 93 som lägst i somras. Jag BLIR bättre! Att jag inte är helt bra än trodde läkaren berodde på att järndepån fortfarande är låg och att B12-värdet inte hunnit gå upp än. Får se hur helgen känns, väntar nu också på att försäkringskassan ringer upp så jag får höra vad de säger om det. Är sjukskriven 50% en vecka till egentligen...

 

 

På måndag blir det jobb igen, läkarbesök 10:30 och förhoppningsvis fortsatt sjukskrivning på 50% efter det. Har faktiskt funderat på om jag borde vara sjukskriven på heltid en vecka till, börjar få lite avslappning i kroppen och orkar tänka nu. Orkar vara social när jag träffar folk och faktiskt reflektera över vad det är dom säger. Men det kommer kännas för hårt i plånboken. Jobbar jag 50% kan jag ändå ta det hyfsat lugnt, måste bara se till att få saker att göra där nere så det inte blir rastlöshet och stress istället.

 

Nu är Linus vaccinerad också, wohoo! Nån vecka till och vi kan börja socialisera på riktigt med andra hundar :)