På mina egna ben står jag nu
Jag känner att jag behöver uppdatera, mest för min egen skull. Mår inte direkt dåligt men jag behöver få lite rätsida och bena ut hur livet faktiskt är.
Jag har nu bott i min lägenhet i två veckor. O tänk vad hopplöst allt känns ibland och tänk vad lite som behövs för att det ska blir bättre. Två veckor är inte lång tid, men att få komma tillbaka till mina rutiner är så otroligt avslappnande. Första lasset med alla möbler flyttades för nästan två veckor sen, andra med mer smågrejer kom igår. Jag har nu en kaffebryggare och micro, bestick att äta med och tallrikar att äta på. Idag jobbar jag hemifrån och bara njuter av mitt. Av att öppna köksskåpen och se mina koppar stå där. Av att få stå på egna ben igen.
Linus har fått en hundvakt som han är hos om dagarna, Nelson. Världens underbaraste herre. O det känns så bra. Behöver en till för att täcka upp om han åker någonstans, men jag har en det känns som jag kan lita på åtminstone :)
Jobbet. Prognoserna har varit, både till kund och till arbetsgivare. Var så nervös så jag höll på att dö vid genomgången till kunden men tyckte ändå att meterialet jag visade upp var tillräckligt bra. Fick stort stöd av en kollega som egentligen var den som pratade mest. Till företagit i onsdags behövde jag mest visa upp det vi jobbat fram och då var det jag och en till från projektet och två från företaget. Men till det som var bäst, samtalet med distriktschefen efteråt. Dels frågade jag om fortsatt anställning efter provperioden och det är klart jag får fortsätta (jippie :D), dels tog han upp att jag nu flyttat till Gävle. Pendla till Uppsala är ingen höjdare och de hade diskuterat möjligheten för mig att jobba hemifrån, varannan fredag är ett förslag men ska ta det med min projektchef nästa vecka. Sen diskuterade vi också möjligheten att få byta upp till Gävle vilket inte alls var omöjligt, hade egentligen tänkt ta det i vår på utvecklingssamtalet men nu kom det upp. Däremot så sa jag själv att jag gärna stannar ett år till så jag vet vad jag pysslar med innan jag byter. Jag fick iaf positiv feedback och det kändes helt grymt att få höra. Jag är ju rätt kaxig när det gäller jobb för jag vet vad jag klarar (ALLT!) men sen jag började här i maj har det ju bara varit nytt hela tiden så jag har aldrig fått slappna av och känna att jag klarar nåt innan det läggs till nya utmaningar. Men nu så :D
Hästarna har stått i Valbo över sommaren men vi ska flytta, hittade en annan lösdrift där allt verkligen är heeelt underbart. Världens finaste stallägare, vettiga åsikter och ordning och reda. Det kommer bli asbra, en månad kvar!
Kärlek: blä.
Så här ser det ut på min balkong nu, satt i hänggungan nyss och skulle jobba lite. Men så kom Limpan och kröp upp och la sig så vi gungade lite tillsammans istället. Det är sån sjukt skön känsla i magen, jag trivs sååå bra här. Lägenheten känns lite som mitt fort, min egen trygghetszon där ingen kan störa. Blev en annan lägenhet ledig nyss där jag egentligen ville bo, men bestämde mig för att inte ens åka och titta på den. Jag vet ju att jag mår bra här, varför ändra på nåt som funkar?
Det blir faktiskt bättre
Jag har senaste dagarna börjat känna tacksamhet och lättnad över allt som hänt. Vad hade hänt om jag inte fått reda på allt så abrupt? Om det hade kommit i tillräckligt små portioner för att han skulle kunna fortsätta ludda in allt i lögner och fina ord. Jag tror inte jag hade förstått det för jag ville inte.
Nuvarande jag börjat gå vidare och skapa mitt nya liv, så som jag vill ha det. Har kommit till en del insikter och det börjar verkligen kännas bra :)
Söndag
Tog en riktig slappardag igår, orkade inte bry mig alls om nånting. Men idag mår jag istället mycket bättre med tålamod och lugn i huvet. Kanske inte helt är tillbaks men jag är på väg dit. Har löst sig lite med både hund och häst och det känns skönt.
Det kommer aldrig mer vara vi
Det kommer vara bara jag.
Hur ska man nånsin kunna lita på nån när man spenderat senaste året med att bli itutad en massa lögner...
Hur ska man nånsin kunna må bra i sig själv när man fått höra hur fel man är, att det är dags att läggas in på psyk. När lögner om en själv blir till sanningar, när den inre självkänslan brutits ner och kvar finns bara hans ord.
Var jag bara ett projekt för honom, nån kaxig och självsäker brud som han gav sig fan på att knäcka. Grattis, du lyckades.
Smal igen
Äntligen! -8 kg senaste två veckorna, inget ont som inte för något gott med sig ;)
Under 69 kg och det var fasiken ett bra tag sen. Nu tycker jag själv att jag räknas som smal :)
Annars då. Insett att jag inte är glad, inte nån gång. Ler och skrattar men jag känner aldrig nån glädje. Har inte gjort på länge, som ett lock på. Vet att jag skrivit liknande förut och hur länge ska man ha det så? Måste fundera ut rent konkret vad som får mig att skratta på riktigt, vad som gör mig glad inifrån och ut.
Lugn, för tillfället
Precis just nu är jag lugn i huvet men jag var det inte för en stund sen och kommer nog inte vara om ytterligare en stund heller. Men just precis nu sprider sig avslappningen i kroppen.
Skickade in en egenremiss igår, vet att det tar minst ett halvår innan nåt kommer igång OM det ens gör det. Om jag ens bedöms som utredningsbar. När jag mår bra och allt flyter på så ser jag mig inte som annorlunda eller sjuk, men när nåt rubbas så gör det det rejält. Nu är det nytt jobb och inget boende. Har inte kontroll över nåt och det blir en nedåtgående spiral. Lääängtar tills jag hittar en lägenhet så jag kan få slappna av lite. Längtar tills september när augusti med alla kalkyler och prognoser på jobbet är över. Känns som att det är där jag antingen får ett kvitto på att jag presterat som förväntat eller på att jag misslyckats och inte kommer få fortsätta.
Har även insett att jag inte kan ha två hästar om jag inte lyckas styra upp det lite med medryttare. Och även om jag lyckas med det så kanske det inte är värt det ändå...
Har mycket att ta tag i för att kunna börja må bra igen.
Det är snabba puckar i hockey
Såå mycket livsfunderingar nu. När jag är ensam i huset, solen är värmande och jag sätter mig på altanen med en kopp kaffe och tittar på mina fridfullt betande hästar. Då är ALLT värt det. Sömnbristen, stressen, bråken, ensamheten... Har jag tur lyckas jag få nån sån stund varje vecka, har jag otur så ingen alls. Vilket i slutänden gör att det inte är värt all pendlingstid, stress över att vara otillräcklig och ändå inte få tillräckligt med tid till sömn. Sömnbristen ja; nytt jobb sen ca en månad tillbaka och har svårt att hålla mig vaken på mötena. Är grinig och energilös när jag kommer hem från jobbet. Dåligt samvete för att jag inte hinner med båda hästarna.
Allt ihoptaget: jag är stressad över det mesta i mitt liv och mår inte bra.
Såå. En månad sen jag lämnade över nycklarna till lägenheten i Gävle, två månader sen hästarna flyttade hit men ändå fem månader sen vi bestämde oss för huset. Mycket hinner hända och ändras på fem månader. Jag försöker hitta styrka att lämna detta och gå vidare. När man insett att det inte fungerar finns det ju egentligen ingen anledning att dra ut på det.
Mycket avklarat!
Sov på soffan i natt eftersom jag spillde ut en halv flaska Cillit bang i sängen igår. Funkade helt okej vilket känns skönt att veta. Då kan jag sova här även före bilder ska tas och vid visningarna så jag slipper stöka till i sovrummet. Från soffan är det ju bara att flytta bort täcke och kudde och stuva undan nånstans.
Igår tvättade jag alla fönster, vid 33 års ålder är det första gången nånsin jag tvättar ett fönster! Och så här nu ser jag att det behöver göras igen dessutom. Flammiga som sjutton i vardagsrummet nu när solen lyser utanför. Men i alla fall. Gjorde även rent väggar och runt fönster på balkongen. Började göra rent persiennsnören och hållare, fortsatte med det idag och satte fast de som satt löst. Alltså, bara att göra ren de där grejerna, vilken skillnad det gör! Så jäkla mycket finare och cleant intryck. Idag har jag målat runt balkongdörren OCH gjort rent taket och tvätthängaren i badrummet. Gud vad jag dragit på det, i ca ett år och tre månader... Var smutsigt redan när jag flyttade in men har varken orkat ta tag i det eller listat ut hur jag ska nå. Rätt högt i tak plus ett badkar i vägen. Så idag har jag stått och balanserat med ena foten på en sned stega halvt placerad i badkaret och med andra foten i fönstret. Det gick till slut iaf :)
Nu luktar jag svett och är rätt mosig. Blir en sväng till stallet och motionera ponnyn innan jag tar en väldigt välbehövlig dusch! Ska fixa lite kaffe och sätta mig i solen vid stallet före promenad. Idag verkligen känner jag i hela kroppen att våren är på väg :D
(Var på en till intervju för ett stort bemanningsföretag, den gick bra och jag gick vidare. Idag har både dom och det stora byggföretaget kollat mina referenser, så nu händer det saker åtminstone :D )
7 dagar paleo
Klapp på axeln för det har jag nu klarat :) Viktnedgång ca 3-4 kg och jag ligger nu på 70, helt okej.
Fick ett trevligt jobbsamtal idag, det stora byggföretaget valde att gå vidare med mig och jag är fortfarande med i matchen ✌ Men shit vad jag vill få det klart, påskrivna-papper-klart liksom ;)
Limpan klarade sig själv hemma medan jag åkte och red idag, min duktiga kille. Och helt sjukt skönt för min del att kunna åka till stallet och inte behöva ordna med hundvakt varje gång.
Gör det som får dig att skratta tills du får ont i magen
Okej, så när skrattade jag sist så jag kiknade? Galenskaparna i julas med jobbet, jäklar vad tårarna sprutade! Så då borde jag gå på fler komiska föreställningar. Eller konserter! Jag älskar konserter oavsett vem som spelar och brukar alltid vara helt hög efteråt. O ändå är det flera år sen jag senast gick. Jag vill börja leva på riktigt, hitta saker att bli riktigt jävla tokglad över!
Oundvikligt närmre sommaren
Sitter och bokar flighter och inser att jag bokar för den 21 mars, sista halvan av mars!!! Absolut, det är en månad kvar men det är inte långt och då är vi i mars liksom. Vår! :D Hur lite kontroll jag än har över mitt liv just nu så kommer det oundvikligen bli sommar, hur lite jag än planerat så är det bara två månader tills jag har två hästar hemma. HEMMA :D Jag kommer kunna gå ut på morgonen och säga hej till Oliver och pussa lite på honom. Det blev liksom en liten positiv kick, den delen av mitt liv kan jag kontrollera och göra till det bättre oavsett hur kaosartat allt annat är.
Jobbläget just nu: inget nytt där jag är idag, måndag är sista dagen på detta projekt och därefetr vet jag inte alls. Varit på intervju på ett spännande större företag inom byggbranschen, gick väl så där. Fick både positiva och negativa vibbar.
Denna dag: sovit skit. Bråkat med sambon. Bilen som jag hämtade på verkstad igår larmade för motorfel igen så in på verkstad. Fortkörningsböter på väg ut till hamnen. Jippie.............
Blä!
Jag tror att hela mitt liv kommer ta en sån där otäck vändning som jag alls inte vill; jobb, boende och kärlek. Allt kommer skita sig samtidigt. Visserligen har jag en plan, men ändå. Men ändå! Hatar förändringar. Vill inte alls vara med om det här.
Getting back up
För nu tar jag kontroll. Det här är mitt liv, det är bara jag som kan ändra det i det håll jag vill. Och jag har några idéer... ;)
Dels ska jag inte bo kvar i Gävle. Varför skulle jag? Jag behöver nåt nytt och jag behöver få ordning på mitt liv. Jag tror dessutom att jag insett att jag inte vill ligga borta och jobba. Jag vill ha ett normalt liv, jobb på dagen och hästen på kvällen. Inte massa medryttare och se honom endast på helgerna.
Jag fick lite roligt gjort idag, corgiträff och hästen. Det gav massor av energi verkligen.
Big failure
Idag gjorde jag ett stort misstag, skulle göra en social grej och fick totalpanik och vände innan jag hann parkera bilen. Klarade det inte. Det var längesen det blev så senast, men idag sket det sig verkligen. Både ångrar mig och inte. Jag behövde göra den där grejen men jag klarade det verkligen inte :(
Avslappnad och nöjd
Jag mår bra i nya huset, har en skön känsla i kroppen när jag går runt där även om allt är kaos. Igår fick Robin lektion i hur man tänder i vedspisen så i natt var det till och med värme i sovrummet :)
Vaknade vid 5:30 i morse när väckarklockan ringde, snoozade bara en gång och sen kom jag upp. Hann både dricka en kopp te och göra bilkörarkaffe innan jag åkte :)
Vet inte hur jag ska beskriva det, känns bara som att jag hamnat rätt liksom. Bara längtar till lägenheten hemma i Gävle är såld och jag kan flytta ner på riktigt liksom, jag och hästarna :)
Mina axlar
Dom gillar jag, jäkligt schyssta och muskulösa om jag får säga det själv! :)
Skön söndagskväll :)
Lite svajigt på dan med rejäl PMS och trötthet efter de senaste dagarna. Känns som jag gjort massor! Fixat hemma, funderat och tänkt på framtiden. Varit i stallet fem dagar i rad nu, vilken jäkla lyx när man jobbar borta att få vara hemma och ha vardag!
I fredags skrev Robin på hyreskontrakt på gården, idag var vi och hälsade på Hammarstedts och Grim. Denna söta lilla shettis som flyttar med oss och Oliver ner dit :) Grim är ju Olivers absolut bästa kompis nånsin, de stod tillsammans tills de flyttade till egen gård för 2,5 år sen.
Nu på kvällen har jag varit på promenad med Oliver, helt vitt ute och inge folk. Sjukt mysigt och jäkligt bra känsla i kroppen nu. Så här avslutar jag min kväll, te och frallor med en film på TV'n och en valp i knät <3
Vänskap och nyårslöften
Mitt nyårslöfte handlar i år inte om dieter, träning och viktnedgång. I år ska jag försöka öppna mig och släppa in människor i mitt liv. Jag vill egentligen vara mer social men vågar inte riktigt ta steget, jag är också rätt duktig på att slå ifrån när någon försöker komma mig nära. Jag ska börja säga ja istället för nej, men samtidigt fundera lite över de relationer jag har och får. Hösten 2014 var jobbig när jag förlorade två nära "vänner", men jag är samtidigt så glad att det hände. Vad är det för typ av vänner egentligen som pratar skit om dig och sänker dig när du mår dåligt?
Jag har insett på senaste tiden också att jag tar för givet att alla är såna, att det inte går att ha vänner utan skitsnack eller nån som sänker en för att må bättre själv. Kanske är det jag som varit osäker själv och dragit till mig såna människor? Det har kommit in några i mitt liv på senaste tiden där det här skitsnacket och illviljan inte finns, där man lyfter varann istället och det känns så jäkla bra. Dels är det den här karln som verkligen stöttar mig i ALLT! Alla mina idéer och infall som går i 190 som jag vanligtvis får försöka tona ner för jag känner mig jobbig. Han styr istället upp mig och får rätsida så det händer nåt. Han klankar aldrig ner på mig när jag gör nåt konstigt, hos honom finns inte det där osäkra som gör många negativa. Sen har jag haft turen att få två helt underbara medryttare till Oliver som också är så otroligt gulliga. De har ställt upp och kollat Oliver när han varit dålig, de skickar kort på honom och hälsningar när jag är borta. Det är nog min inställning som ändrats lite också, jag har insett att det finns fina människor som vill andra väl och jag börjar se det hos fler och fler.
Så i mitt nyårslöfte ingår det också att själv inte vara bitter och nedlåtande. Jag tänker absolut inte lägga energi på vissa bitterbrittor där loppet är kört för länge sen men jag tänker inte heller sänka mig till deras nivå, och det finns nog några till i mitt liv som kan rensas bort. Det ska inte kännas som ett måste och en energitömning att umgås med vänner, absolut om någon mår dåligt men inte varje gång.
Så styra upp mina relationer. Rensa ur lite, behålla de bra och öppna mig för nya. Bra nyårslöfte :)
I guess it's official now...
Igår blev vi Facebook-tillsammans, så nu är det på riktigt ;)
Egentligen har jag så mycket att berätta men ingen ro i kroppen att sätta mig ner och skriva det. Jag har sökt ett nytt jobb, Oliver har haft kolik men blivit bättre, Linus har kommit till final på utställning, jag och Robin har hittat ett hus!
Och det är väl det största just nu, huset! Vi har tittat på lite hus i det här området redan men det har fallit på lite olika saker. Jag har varit lite stressad över att jag måste sälja min lägenhet för att få loss pengar den dag vi faktiskt faller för ett, och innan den går ut för försäljning är det lite rust och pyssel jag vill göra. Men nu har vi ett hus med carport, förråd, och delar av en lada med betesmark som vi får HYRA :D Jag slipper sälja och vi kan bo in oss och se om vi trivs med varann, om vi trivs på landet utan dygnet-runt öppen Statoil i närheten liksom. OCH! Och, vill vi så är inte ägaren omöjlig till att vi så småningom får köpa det. Vi pratade nu om att hyra det på ett år först och se hur det går.
Skön helg :)
Efter en vecka av total osocialhet och bara vilja att vara själv har jag varit med killen sen i fredags och till och med sovit här. Har haft en sån sjukt bra helg <3 Shoppat, lagat mat och bakat. Vart ute och gått i skogen här bredvid. Mått skitbra psykiskt!
För det första. Att vara hästtjej och hitta en kille som gillar hästar, kan det bli bättre? Jo kanske lite. Han var med ut och red förra helgen, han trivdes till och med i sadeln på Oliver. Vi tog en sväng i skogen, tog några galopper och hopp där ute. Oliver bockade med honom tre gånger! Han satt kvar och han tyckte det var kul att ponnyn var glad :)
Sen betyder också hans hästintresse at tjag kan prata häst utan att få en gäspning som svar, han är med och diskuterar och när vi pratar framtida stall får jag vettiga åsikter i hur han skulle gjort.
Nästa, L-glutamin. Provat? Annars finns jättebra information här: http://martinajohansson.se/sockerberoendet-l-glutamin/ Jag har tagit det några dagar nu, ger sån jäkla skillnad! Dels kände jag direkt en lugnande känsla i huvet, dels klarar jag mitt sötsug så sjukt mycket bättre. Det har ju gått lite åt helsike både nu och då och typ hela tiden. Nu är jag dock inne på dag 6. Ska inte säga att jag inte är sugen till och från, lussebullar är ju liksom en sjuk trigger och det finns överallt nu. Men nu är liksom udden av suget borta och jag klarar att tänka att det inte är värt det. Det tar kanske två minuter för mig att moffa en lussekatt, sen är den slut och jag har ångest. Det är det jag inser på en gång nu och kan strunta i för det är inte värt de där två minuterna att må dåligt resten av dagen sen. Vi bakade och lagade massa mat igår, allt LCHF-vänligt, men hade det varit mitt normala jag hade jag redan ätit nåt av det! O nu sitter jag här lugn med mina koppar te och kaffe.
Tredje, vi bakade ju ;) Gjorde LCHF-lussebullar som smakmässigt blev skitbra, konsistensmässigt så nja ;) O jag gillar ju en mjuk och lite kladdig vetedeg, inte mandelmjölsrasp. Men det duger, får jag assug så duger det. Vi gjorde också lakritsfudge och herregud vad gott! Mitt största sug senaste halvåret har varit lakrits, dåligt järnvärde kan ge sug efter salt och i mitt fall saltlakrits. Men denna duger asbra som substitut för laksritsfiskar, recept här: http://sockertjocken.se/2014/11/22/lchf-fudge/ Jag körde på laksritsvarianten men tänkte göra ett par till satser idag och prova frysa in, blir en till lakrits men med hallon i och sen en pepparkaksvariant. Jag körde dock på Stevia-sötning. Fick för mig att den skulle vara bättre och funkade :) Har även en LCHF-vänlig pepparkaksdeg i kylen som ska bakas idag, dock smakade jag på den igår och den var fasiken inte god. Receptet sa att den skulle kylas innan utbakning så det kanske handlar om att den ska sätta sig lite och få bättre smak.
Nu ska jag väcka karln, ge valpen mat, ta med kaffe och lussebullar och gå ner till vindskyddet vid sjön och fika lite :)
