MissTaxi

Idag är det mycket ångest och för djupa funderingar. Mycket om saker jag inte kan påverka och vad jag ska göra istället. Igår fick jag lite nog av att vara medgörlig och anpassningsbar. Och ändå få ta skit för det. 

Sälja lägenhet

Hyra lägenhet

Köpa sommarstuga 

Flytta

Utlandsresa

Och slutligen innebär det här att jag vågar satsa på ett förhållande och flytta 30 mil. 

Mår bra. Är kär. 

Enligt Platon satt vi människor ihop två stycken, fyra armar och fyra ben. Vi klövs itu och vi har därför alltid en andra hälft som vi letar efter. 

Jag tror ju inte på själar osv men jag väljer att tro på det här för jag har träffat honom. Jag är så halv när han inte är med mig och jag slappnar av och bara är när vi ses. 

Jag tror vi kommer ha ett komplicerat förhållande som inte alltid kommer vara lätt, vi är båda envisa och har mycket åsikter. Men jag tror att det kommer vara värt det för jag vet hur bra vi är tillsammans. 

Jag fortsätter att jobba med mig själv och just nu går det tungt, sen i onsdags har det varit en djup svacka. Försöker göra saker jag mår bra av; vara ute i skogen, sitta i solen, ta bilpromenader och bara slappna av. Har fönstren fulla av nysådda kryddor. Men det hjälper inte. P tyckte jag skulle vara glad, jag frågade vad jag har att vara glad över? Fick från honom massa förslag och han har rätt, så jävla rätt, men det är inget som känns. Jag tar det inte för givet att jag har allt detta i mitt liv men jag får ingen känsla av gladje eller ens nån positiv känsla. Det enda som möjligtvis kan räknas till det positiva spektrat är när jag hamnar i nån tacksamhets- och kärlekskänsla över den/de jag har i mitt liv och då bryter jag ihop och gråter. 

 

En sak jag åtminstone kom fram till igår när jag var ute o åkte är att jag behöver byta arbetsgivare för att må bättre. Jag är så stressad över att behöva prestera hela tiden och stressad över att inte jobba tillräckligt fort och samtidigt behöver jag lägga den tiden för att jag är också stressad över att göra fel och att få ta kritik över det i slutänden. Jag hatar kulturen att det alltid påpekas och lyfts när folk gör fel men aldrig när nån gör något bra. Det jag behöver är att börja om med ny organisation, ny chef. Jag tar den här våren för att lära mig de uppgifter jag gått över på nu, det är kul och jag vill ha (och behöver!) den erfarenheten att kunna söka vidare på. 

 

 

Nu är det faktiskt dag 15 på det som ska få mig att må bättre och det fungerar! Jag är piggare och mer avslappnad: har fått ordning på sömnen, äter bra och tar längre promenader med Linus i raskare takt. Förra veckan var jag på konferens, kurs och begravning. Alla tre innehållande godis och fika men jag höll mig utan att äta nåt av det. Tre hotellfrukostar iom kursen och jag åt frukt, ägg och olika köttpålägg, inte en endaste brödbit (som jag verkligen älskar egentligen!). 

Den här veckan har jag varit på nya projektet hela veckan och tom åkt pendeltåg två dagar, jag som har fobi för när det är mycket folk. Så är sjukt nöjd med mig själv. Det roliga är också att jag trivs på nya projektet. Det är bra männsikor där som är skarpa och går att diskutera med, det händer liksom saker och man blir tagen på allvar. 

 

Viktmässigt händer typ ingenting. Lite frustrerande men känns samtidigt okej, vikten var inte största anledningen till att lägga om livet. Fast när jag tänker efter, har gått ner 2,6 kg på de här två veckorna så helt kasst är det väl inte. Bara jag som är van att gå ner det på nån dag bara. 

 

Idag jobbar jag hemifrån och hinner faktiskt ut och rida i dagsljus, känns väldigt bra :) 

Sista dagen på bygget i Bålsta och överlämningen klar. Känns just nu mest skönt för jag märker mentalt att jag blir mer avslappnad av att lämna allt tjafs där bakom mig. 

 

Kom ut och red i dagsljus och snöstorm så det blev en kortis på 35 min, vände faktiskt ganska direkt vi kom ut på grusvägen mellan åkrarna för det blåste så jävligt. Tog lilla Oliver-rundan en bit istället. 

 

Men det jag vill komma till. Jag är nöjd. Låg länge i sängen när jag kom hem och tänkte hoppa över att rida, det var regn och 6 plusgrader i Uppsala. Tog mig till slut i kragen och började åka mot stallet, med 10 minuter kvar var det snö på tvären. Tänkte att man får ju strunta i att rida när det är kasst väder och tänkte bara köra förbi stallet. Men svängde upp, red ut, städade hela stallet och förberedde kvällens fodring innan jag åkte hem igen. 

 

Så nu sitter jag här en fredagkväll och är nöjd med mig själv, för att jag inte flydde undan från måsten och jobbiga saker. Jag gjorde det jag tänkt göra. Bra jobbat Elin. 

 

Jag ska börja använda bloggen igen för att göra saker mer konkret, att skriva ner för att befästa mentalt vad jag gör. 

 

Nu är jag glad över att jag tog en promenad, gick över till motionsspåret på andra sidan stora vägen och tog lilla rundan där. Normalt sett tar jag bilen dit, har aldrig gått trots att jag bor så nära och jag gillar att gå där med Linus. Totalt blev det 3,3 km och tog 40 minuter att gå med nosande och kissande hund, fick upp lite puls vid nåt tillfälle och det var jäkligt skönt att komma ut och gå. Dagsljus dessutom! :) 

Idag har jag haft en riktig ångestattack och klarade inte att gå till jobbet, mycket känslor ett tag som jag trängt undan och ny arbetsplats med nya arbetsuppgifter fick det att slå över. 

 

Somnade runt 20 igår och med undantag för en timme i morse när jag försökte åka till jobbet så sov jag till 9:30. Nu är jag rätt groggy efter för mycket sömn men med lite ny energi att ändå ta tag i varför jag mår dåligt. Jag har flytit med ett bra tag nu och inte styrt så mycket utan bara accepterat läget, men det har fått mig i fel riktning. Mycket har hänt senaste halvåret både på jobbet och privat och jag måste börja identifiera vad som felar och hantera det. 

 

- Mat och ätande går fel, påbörjar paleodieten flera ggr i veckan och bryter den så fort det blir jobbigt. Jag behöver matrutiner, jag vet att jag mått bra de gånger jag fått det att fungera och sämre när de ballat ur. Får se till att börja äta bra och se till att det finns bra mat hemma och komma ihåg att dricka tillräckligt mycket vatten varje dag.

Nytt schema: 

Morgon: Ägg

Frukost: Ägg/avokado/smoothie/kokosyoghurt

Lunch: Protein och grönsaker

Fika: Ägg

Middag: Protein och grönsaker

Kväll: Kokosyoghurt/ägg/äggplätt

 

- Motion är trots hund och häst väldigt dålig. Ny rutin blir minst 30 minuters rask promenad om dagen, ridning eller att jag går till pendeln. Bästa hade varit om jag kom igång att gå till pendeln vilket blir över 6 km varje dag plus att Limpan frå haka på då till och från hundvakten. 

 

- Sluta skvallra är en annan sak, jag mår dåligt över hur mycket skit jag pratar varje dag. Jag vet att det varit en frustration över min förra chef och jag har behövt få ur mig den. Men hon är bortplockad, jag behöver inte få ur frustration längre och jag behöver definitivt inte skvallra om annat. Jag mår ju dessutom dåligt över att jag gör det så det slutar nu. 

 

Jag tror jag börjar där, att börja må bra inifrån är en bra start som jag vet ger följdeffekter. Så det här är mina löften till mig själv nu och det är faktiskt inte svåra saker. 

 

Mitt självförtroende har blivit mycket sämre det här halvåret, jag tror inte att jag klarar saker. Ner på den nivån att jag har, som idag, svårt att ta mig till jobbet ens. Får jag ordning på ovanstående och en grund så behöver jag börja utvidga mina komfortzoner, speciellt de sociala. Jag har dragit mig undan rejält senaste tiden när jag mått dåligt och måste börja ta tag i det aktivt för att bli bättre och inte sämre. 

Har just nu sån skön avslappning i kroppen, klockan är inte ens 10 men den här dagen har börjat så bra :)

Sov länge idag för att vara jag, gock upp vid 7:30. Vägde mig och är under 70 för första gången på länge känns det som, vägde 74,4 förra söndagen. -4,5 kg på 6 dagar känns rätt jävla gött :)  Sen gick jag och Linus på en långpromenad i regnet. Kom hem, avslutade städningen jag påbörjade igår. Bryggde kaffe och kokade tevatten. Så nu sitter jag och småmyser framför TV'n med en kopp kaffe och en mugg grönt te. Så mycket mer perfekt kan inte en helgmorgon bli :) 

 

Jag har lite svårt att se nån mening just nu med allt men jag börjar nog i fel ände. Innan man kan se framåt mot mål måste man kanske jobba med allt som går emot mig här och nu för att få en grundbalans. Ska försöka stapla upp de saker som stressar mig mest.

 

- Vikt och ätande, det handlar inte riktigt bara om vikten även om det suger att se i spegeln att det är för mtcket fluff överallt. Jag äter helt fel och jag mår dåligt av det. Fattar inte varför jag trycker i mig gluten och socker så fort jag får chansen när jag vet att det straffar sig både på kort och lång sikt. 

Åtgärd: Paleo från NU! Planera maten och se till så det alltid finns rätt mat hemma, göra matlådor som funkar. Dricka mycket vatten, alltid en vattenflaska i närheten. Dricka mindre kaffe. 

 

- Ekonomin just nu. Jag måste tighta till den mycket bättre. Har senaste månaderna fixat bilen för ca 12 000:- och tatuerat mig för ca 8 000:-, klart det har satt ganska djupa spår. Å andra sidan är jag väldigt oekonomisk i vanliga fall så det här är en bra lärdom. Har en till tatueringstid i mitten av december som jag dock är väldigt osäker på om jag har råd med, men jag vill inte avboka. 

Åtgärd: Inte köpa nån onödig mat, inte dyr mat. Inte äta ute. Inga Nocco/Celcius, inga bars. Satsa på mycket ägg och billiga grönsaker, kyckling. Tömma frysen. 

Plan B: Avboka tatueringstiden

 

- Jobbet. 

Åtgärd: Bara överleva.

 

 

En sak som oroar mig nu är hur stressad jag är egentligen. Jag vet att jag ÄR stressad men hur nära väggen är det? Eller en stroke? 

Igår morse var jag ut med hunden som vanligt. Gick hela förmiddagen och tyckte det luktade så otroligt illa runt hallen, verkligen bajs liksom. Skyllde på Patrik som haft vinterkräksjukan men det luktade inte från toaletten liksom. Till slut såg jag att jag tagit med den använda bajspåsen in och lagt den på byrån. Det låg alltså en påse med bajs där. Jag har haft hund mer eller mindre hela livet och jag har väl aldrig tagit med bajset in, det är så sjukt märkligt. Har dessutom gjort en (o)medveten handling och lagt den på byrån, hur borta i huvet är man inte då? 

Jag hade en gång en äldre kollega. Singel. Självvalt. Hon sa att hon helt enkelt ledsnat och insett att hon är lyckligare själv. O jag tyckte det var så jäkla sorgligt, vem fan är lyckligast ensam liksom?! Men nu är jag där själv. Jag är verkligen kär men jag vet inte om det är värt det, trodde att om jag bara blir kär så faller allt på plats. Men egentligen är det ju tvärtom. Det är när man är kär som man blir sårbar, som man verkligen kan bli olycklig. 

Tankar, tankar och tankar. Är jag för hård eller för snäll, dömer för snabbt och för rakt av. När du är här är det självklart och när du inte är det finns massa tvivel. 

Behöver prata och ventilera men vill inte tänka så här, vill inte säga det högt för då är det på riktigt. Vill vara tvivelfri och bara lycklig. 

Oktober var no-shopping-october. Nu går jag in i no-eating-november för nu ska fluffet på magen och rumpan bort!

 

16 november projektfest med alla som varit med på J-huset

7 december julfest med jobbet

 

De datumena ska jag komma i snygga tighta klänningar utan preggo-mage som står rakt ut. Så är det bara. No excuses. 

Första messet från honom idag och det pirrar och blir så intensiv känsla i kroppen så tårarna börjar rinna. Jag är så kär. Så sjukt jävla kär. Det är en helt fantastiskt underbar känsla.